Rätt sadelhöjd och styrposition – ställ in cykeln efter kroppen

Väldigt många av cyklarna som rullar in i verkstaden i Årsta är rätt cykel i fel inställning. Ramen stämmer, men sadeln står tre centimeter för lågt, styret lutar neråt och händerna somnar efter en kvart. Det är sällan cykeln det är fel på – det är passformen. Den här guiden går igenom de tre punkter där du faktiskt sitter fast i cykeln: sadeln, styret och pedalerna. Du behöver en insexnyckel, tjugo minuter och helst någon som håller i cykeln medan du sitter på den. Har du inte köpt cykeln än börjar du i stället i vår guide till rätt ramstorlek – ramen är det enda som inte går att justera i efterhand.

Sadelhöjden – den enda inställningen som avgör allt annat

Börja alltid här. Sitter sadeln fel spelar det ingen roll hur styret står. Den enkla metoden går att göra hemma: sätt hälen på pedalen med veven rakt neråt och sitt still i sadeln. Benet ska då vara i det närmaste rakt utan att du behöver tippa höften åt sidan. Flyttar du sedan foten till normalläget, med trampdynan över pedalaxeln, får knät en lätt böj på ungefär 25–35 grader i det nedersta läget. Det är den böjen du är ute efter.

För låg sadel är det överlägset vanligaste felet, och det känns framtill i knäskålen och som att låren tar slut på uppförsbackarna. För hög sadel märks tvärtom genom att du gungar med höften vid varje varv, och den ger ont baktill i knävecket och i hälsenan. Ändra i steg om fem millimeter och cykla några turer mellan varje ändring – kroppen behöver vänja sig, och en ändring på två centimeter i ett svep känns alltid fel även när den är rätt. Kontrollera samtidigt att sadelstolpen fortfarande sitter under sin minimimarkering; är den slut behöver du en längre sadelstolpe, och kärvar den eller glider den ner igen är det oftast sadelstolpsklämman som är utsliten och inte stolpen.

Fram, bak och vinkel – den lilla justeringen som tar bort trycket

Sadeln går att skjuta några centimeter fram och bak i skenorna, och det är en riktig inställning – inte ett sätt att kompensera för fel ramstorlek. Utgångsläget är att knäskålens framkant ligger rakt över pedalaxeln när veven står vågrätt framåt. Ett snöre med en mutter i änden räcker som lod. Sitter du för långt fram belastar du händerna och framhjulet, för långt bak tappar du kraft och sträcker dig efter styret.

Sadelns vinkel ska som utgångspunkt vara vågrät – lägg ett vattenpass eller mobilen längs sadeln. Lutar nosen neråt glider du framåt hela tiden och stöttar emot med händerna, vilket är den vanligaste orsaken till att armarna blir trötta. Lutar nosen uppåt blir trycket i stället obehagligt framtill. Ändra en halv grad i taget; skillnaden mellan bra och outhärdligt är mindre än de flesta tror.

Vilken sadel passar dig? Bredd före mjukhet

Den vanligaste missen vid sadelköp är att välja den mjukaste. En tjock skumsadel känns skön i butiken men trycker ihop sig efter tjugo minuter, och då bär mjukdelarna vikten i stället för sittbenen. Det du vill ha är en sadel som är tillräckligt bred för att dina sittben ska landa på sadelns bakre del. Sittbensavståndet skiljer sig ordentligt mellan personer, och det syns inte utanpå – mät genom att sätta dig på en bit wellpapp på en trappa och mäta avståndet mellan de två fördjupningarna.

Sitthållningen avgör resten. Sitter du upprätt på en pendlings- eller citycykel vilar du rakt ner på sittbenen och behöver en bredare sadel. Ligger du framåtlutad på en racer eller gravelcykel roterar bäckenet och kontaktytan flyttas framåt, då blir en smalare och fastare sadel bekvämare. Har du känt av domningar är en sadel med urfräsning eller genomgående kanal ofta hela lösningen. Vi har sadlar i butiken i Årsta att titta på och känna på – och du är välkommen att provcykla innan du bestämmer dig.

Styrets höjd – vad som går att ändra och vad som inte gör det

Här beror svaret helt på vilken sorts styrstam cykeln har. På en äldre cykel eller en klassisk citycykel sitter ofta en frampinne som går rakt ner i styrröret och låses med en lång insexskruv i toppen. Den går att höja och sänka flera centimeter – lossa skruven några varv, knacka lätt på den så att kilen släpper, ställ höjden och dra åt. Även här finns en minimimarkering som måste vara nere i gaffelröret.

På moderna cyklar sitter i stället en ahead-styrstam som klämmer utanpå styrröret. Den går inte att höja fritt, men du kan flytta distansringarna från ovansidan till undersidan och vinna en till två centimeter, och de flesta styrstammar går att vända upp och ner för ytterligare några grader. Räcker inte det byter du till en styrstam med annan längd eller vinkel, eller till en justerbar modell som du kan finjustera under säsongen. Tumregeln för de flesta som cyklar till jobbet är att styret ska vara i höjd med sadeln eller några centimeter över – först när du cyklar långt och fort finns det något att vinna på att komma lägre.

Styrets bredd och form – och när barends faktiskt är rätt svar

Ett styre som är bredare än dina axlar öppnar bröstkorgen men gör dig långsammare i trafiken och tyngre i armarna. Mountainbikestyren levereras ofta överbreda från fabrik just för att de ska gå att kapa – det är ett kort jobb i verkstaden och en av de billigaste förbättringarna som finns. Titta också på styrets svep bakåt: ett styre med några graders sweep vrider handlederna till ett naturligare läge och tar bort mycket av värken efter en längre tur. Ska du byta hittar du styren i flera bredder och former hos oss.

På en cykel med rakt styre har du bara ett enda greppläge, och det är det som gör händerna trötta på längre turer. Där gör barends mest nytta: de ger ett andra läge där handflatorna står lodrätt, avlastar handlederna och ger dessutom bättre hävstång i uppförsbackar. De hör hemma på pendlings-, hybrid- och turcyklar – inte på en cykel som du kör tekniskt i skogen, där de sitter i vägen.

Domnande händer sitter nästan aldrig i handleden

Somnar fingrarna är förstahandsåtgärden inte ett nytt handtag utan att flytta vikt bakåt: kontrollera sadelns vinkel, skjut sadeln något bakåt och höj styret. Först därefter är det dags att titta på greppen. Ergonomiska handtag med en bred vinge under handflatan sprider trycket över en mycket större yta, och på en racer gör en tjockare eller gelfodrad styrlinda samma sak. Både handtag och styrlindor är dessutom slitdelar – ett halt, hårdnat handtag från ett par säsonger tillbaka är en säkerhetsfråga i regn.

Pedalerna – den tredje kontaktpunkten som ingen tänker på

Foten ska stå med trampdynan, alltså den breda delen bakom stortån, rakt över pedalaxeln. Står du med hålfoten på pedalen förlorar du kraft och belastar hälsenan. På en cykel med små, hala plastpedaler är det nästan omöjligt att hitta rätt läge i vinterskor – en bredare plattformspedal med metallpiggar eller en kombinationspedal med SPD på ena sidan och plan yta på den andra löser det, och den senare gör att samma cykel fungerar både till jobbet i vanliga skor och på söndagsturen med cykelskor. Byter du pedaler: högerpedalen har vanlig gänga, vänsterpedalen är vänstergängad och lossas alltså medurs.

Så gör du – tjugo minuter som ändrar hela cykeln

Ställ cykeln i en dörröppning eller be någon hålla i den. Sätt först sadelhöjden med hälmetoden och dra åt klämman. Lodda sedan knäet mot pedalaxeln och skjut sadeln fram eller bak tills det stämmer, och kontrollera att sadeln fortfarande är vågrät när du dragit åt. Sätt därefter styrets höjd och känn efter att armbågarna är lätt böjda och axlarna avslappnade när du håller i greppen. Cykla en tur, kom hem och ändra en enda sak. Ändrar du flera saker samtidigt vet du aldrig vilken av dem som hjälpte.

Vill du hellre att vi gör det?

Vi ställer in cyklar varje dag i verkstaden i Årsta, och det tar oss betydligt kortare tid än det tar att gissa sig fram själv – i synnerhet om något behöver bytas samtidigt. Kommer du in med cykeln kan du prova sadlar och handtag på plats i stället för att beställa hem tre och behålla en. Boka tid för cykelservice direkt på webben, eller mejla oss en bild på hur du sitter på cykeln så säger vi vad vi ser. Ska cykeln användas till jobbet varje dag är det värt att läsa vår guide till rätt pendlingscykel också – där hänger passform, packning och däckval ihop.