Vevpartier

Ett helt vevparti byts oftast när dreven är utslitna på en vev där de inte går att byta separat, när en vevarm skadats i en olycka, eller när du vill ändra utväxling – till exempel gå från tre drev till ett för en enklare och mer lättskött 1x-drivlina.

Det avgörande är att vevpartiet passar ditt vevlager: gänghusets bredd (68 millimeter på de flesta stadscyklar, 73 på mountainbike), gängtypen och axelstandarden måste stämma. Modernt sitter axeln ofta fast på själva veven; äldre cyklar har fyrkantsaxel eller splines i lagret. Vevarmens längd, vanligen mellan 165 och 175 millimeter, påverkar tramptekniken – kortare armar passar kortare ben och ger en högre, mjukare kadens.

Byter du vevparti är det ofta läge att byta vevlager samtidigt, eftersom du ändå är inne och delarna slits i takt med varandra. Knakar det när du trampar är det för övrigt oftare lagret än veven som är boven, så börja där i felsökningen.

Är du osäker på vilken standard din cykel har, ta med den till Årsta eller mejla en bild på vevpartiet med veven demonterad, så matchar vi rätt. Verkstaden byter medan du väntar. Vevlager och fler delar hittar du under Drivlina.

Har du elcykel är vevpartiet ofta specifikt för motorsystemet – mittmotorer från exempelvis Bosch, Shimano och Bafang har egna vevfästen, så en vanlig vev passar sällan. Nämn att det gäller en elcykel när du frågar, så plockar vi rätt. Passa också på att kontrollera pedalerna samtidigt; slitna pedallager ger ett liknande gnissel som lätt förväxlas med ett trött vevlager.

Osäker på om det räcker att byta drev eller om hela veven ska bytas? Ta med cykeln till Årsta så gör vi en snabb bedömning utan kostnad.

Vevpartier i CUES-serien och vad som passar ihop med resten av drivlinan går vi igenom i guiden om Shimano CUES och LINKGLIDE.