Framdreven – klingorna som sitter på vevpartiet och driver kedjan framåt. Här hittar du drev för allt från enkla stadscyklar till moderna 1x-drivlinor, i olika tandantal och fästmönster. Vet du inte vilket som passar din vev hjälper vi dig hitta rätt.
Framdrevet slits långsammare än kedja och kassett, men när tänderna börjat bli hajfensformade – tunna och böjda åt ena hållet – hoppar kedjan under belastning och det är dags att byta. Byter du drev är det klokt att byta kedja samtidigt, så slits de in mot varandra i stället för att den nya kedjan genast nöts av det gamla drevets sneda tänder.
Det viktigaste när du väljer är kransens BCD, alltså bult-cirkeldiametern, och antalet bultar – de bestämmer vilka drev som passar just din vev. Tandantalet avgör utväxlingen: färre tänder ger lättare tramp i backar, fler ger högre toppfart. På en modern drivlina med bara ett drev fram vill du ha ett smalt-brett drev, så kallat narrow-wide, som håller kedjan på plats helt utan framväxel.
Har du en äldre vev med två eller tre drev går de oftast att byta ett i taget – du behöver inte alltid byta hela vevpartiet, vilket sparar pengar. Är du osäker på BCD och tandantal, räkna bultarna och mät avståndet mellan dem, eller mejla en bild på din vev så identifierar vi rätt drev åt dig.
Verkstaden i Årsta byter drev medan du väntar och ställer in framväxeln efteråt så kedjan löper tyst utan att skava. Fler delar till drivlinan hittar du under Drivlina.
Cyklar du enväxlat eller vill du prova? Ett enskilt narrow-wide-drev fram tillsammans med en bakväxel med kedjefångare ger en tyst, robust 1x-drivlina som klarar det mesta av vardag och lättare terräng. För den som vill optimera trampet finns även ovala drev, som jämnar ut kraften genom vevvarvet och som många upplever som skonsammare för knäna. Är du nyfiken på vad som skulle passa din cykel, kom in till Årsta så pratar vi ihop oss.