Vätternrundan 2027 – så förbereder du dig och cykeln
315 kilometer runt en sjö, med start på kvällen och soluppgång någonstans söder om Hjo. Vätternrundan är inget lopp du vinner, det är en natt du tar dig igenom, och det mesta som går fel gör det för att någonting inte hann förberedas i tid. Vi servar en hel del Vätternrundecyklar varje vår i Årsta, och det vi ser är nästan alltid samma saker.
Loppen under veckan 2027
Vätternrundan är en hel vecka, inte ett enda lopp. 2027 löper den 11 till 19 juni enligt arrangören.
| Lopp | Datum | Kort om loppet |
|---|---|---|
| MTB-Vättern | 11 juni 2027 | Terräng, kortare distans |
| Halvvättern 150 km | 12 juni 2027 | Halva rundan, vanligaste steget före 315 |
| Tjejvättern 100 km | 12 juni 2027 | Damklass |
| Vätternrundan 100 km | 12 juni 2027 | Kortaste landsvägsloppet |
| Minivättern | 13 juni 2027 | De yngsta |
| Vätternrundan 315 km | 18–19 juni 2027 | Klassikern runt sjön, start på kvällen |
Anmälan och starttider sköter arrangören. Det vi kan hjälpa till med är cykeln, och där är tidsplanen viktigare än de flesta tror.
Serva i mars, inte i juni
Det vanligaste misstaget vi ser är cykeln som lämnas in veckan före start. Då hinner du varken cykla in servicen eller vänta på en del som måste beställas hem, och en ny kedja eller ett nytt par däck vill ha några mil på sig innan det gäller. Lägg upp våren ungefär så här.
| När | Vad | Varför just då |
|---|---|---|
| Mars–april | Genomgång av bromsar, växlar, lager och drivlina | Delar hinner beställas hem |
| April–maj | Byt kedja och däck om de är slitna | Nya däck vill vara inkörda |
| Maj | Sadel- och styrposition finjusteras | Ska testas på minst ett par långpass |
| 3–4 veckor före | Sista kontrollen, ny bromsvajer om det behövs | Du hinner cykla in allt |
| Veckan före | Bara luft i däcken och en ren kedja | Byt ingenting nu |
Priset för en grundservice står i prislistan, och lämnar du in på morgonen är cykeln oftast klar samma dag. April och maj är vår tightaste period på hela året, så boka tid tidigt på våren.
Cykeln behöver inte vara dyr, men den ska vara rätt inställd
En racercykel är vanligast, men en gravelcykel eller en genomtänkt hybrid tar dig lika säkert runt. Det som avgör är att ramen har rätt storlek och att du sitter rätt på den. Under 315 kilometer förstoras allt: en sadel två centimeter för låg blir ont i knäna vid Jönköping, ett styre som belastar handlederna blir domningar vid Hjo.
Är du osäker på storleken finns ramstorleksguiden, och gravelcyklar är rimliga för den som vill ha en cykel som duger till mer än ett lopp per år. Positionen är det enskilt bästa du kan lägga en timme på före loppet. Kom in till Årsta så mäter vi upp dig, och läs gärna rätt sadelhöjd och styrposition i förväg så vet du vad vi tittar på. Hela urvalet cyklar står under cyklar.
Däck, tryck och det du har i fickan
Punktering mitt i natten i en klunga är det vanligaste skälet till att någon kliver av. Två reservslangar, ett par däckjärn och en pump som faktiskt fungerar är miniminivån, och punkteringsskyddade däck minskar risken rejält. Har du inte lagat en punktering på ett år är det värt att öva en gång hemma, för det är en annan sak i mörker med kalla fingrar. Metoden står i laga punktering.
Trycket ska vara lägre än de flesta kör. På ett så här långt pass vinner du mer på komfort och grepp än på de sista wattarna, och ett stenhårt däck skakar sönder händer och rygg på tio timmar. Räkna fram ditt tryck utifrån vikt och däckbredd i däcktrycksguiden. Kedjan byter du bara om den är utdragen, och i så fall i god tid, eftersom en ny kedja på en sliten kassett hoppar precis när du trampar hårt i en klunga. Hur du mäter slitaget står i byta cykelkedja. Däcken hittar du under däck, slangarna under slangar och pumparna bland cykelpumpar. Övriga reservdelar står under cykeldelar.
Natten är den del folk underskattar
På 315-loppet cyklar du fem, sex timmar i mörker, och arrangören kräver fungerande fram- och baklyse. Det är inte en formalitet: på oupplyst landsväg är det din lampa som avgör om du ser gruset i vägkanten. En lampa som räcker i stan räcker inte här, och en lampa som klarar hela natten är en annan sak än en som klarar en kvartstur. Ljusstyrka och batteritid går vi igenom i guiden om cykelbelysning, och lamporna står under cykelbelysning. Resten av tillbehören finns under cykeltillbehör.
Kläder, energi och tempo
Du hinner uppleva kyla, morgonfukt, sol och antagligen regn under ett dygn runt Vättern. Vadderade byxor, lager på lager och plagg som går att dra av utan att stanna är vad som faktiskt används. Armvärmare och benvärmare tar liten plats och gör stor skillnad de timmarna före gryningen. Prova allt på ett långpass först. Ett plagg som känns bra den första timmen kan skava hål på dig den sjunde. Kläder och packning står under personlig utrustning och cykelväskor.
Energin ska in innan du känner dig tom. Väntar du tills du är hungrig har du redan tappat kraft, och den kommer inte tillbaka på en banan. Ät lite och ofta, ha något med snabba kolhydrater i fickan för dippar, och drick mer än du tror när det är varmt. Det som fungerar för din mage vet bara du, så testa det på träningen och inte i depån.
Tempot är det som fäller flest förstagångscyklister. Stämningen och klungorna gör det lätt att gå ut för hårt, och de minuterna får du betala tillbaka med ränta vid fyramilsstrecket. De första timmarna ska kännas nästan för lätta. Var också lite kräsen med klungorna: en lagom stor och lugn grupp sparar mycket kraft, en för snabb eller ryckig kostar mer än den ger.
Träna för timmar, inte för mil
Du behöver inte ha cyklat hela distansen i förväg, men du behöver veta hur kroppen beter sig efter sex, sju timmar i sadeln. Det är där det visar sig att handskarna är för tunna, att sadeln trycker på ett nytt ställe eller att du slutar äta när du blir trött. Ett par riktigt långa pass under våren gör mer nytta än många medellånga, och de ska köras med den utrustning och den mat du tänker använda i loppet.
Har du möjlighet att träna i grupp är det värt det, för klungkörning sparar mycket kraft men kräver vana. Att ligga tjugo centimeter bakom ett hjul i mörker är inget man lär sig på startlinjen. Veckan före loppet handlar däremot om att vila. Byt inte skor, sadel eller något annat i sista stund, hur frestande det än är.
Det vi ser gå sönder vid trettio mil
Tre saker återkommer när cyklar kommer in efter ett långlopp. Bromsbelägg som var halvslitna vid start är nere på metallplattan efter en dag med nedförsbackar och regn, så titta på dem i maj och byt hellre en gång för mycket. Bromsvajern går av i handtaget på gamla cyklar, nästan alltid i det där gömda läget där stålet redan börjat fransa sig, och den kostar nästan ingenting att byta i förebyggande syfte. Och sadelstolpar som suttit orörda i tio år kärvar fast precis när någon ska justera höjden veckan innan.
Inget av det är dramatiskt om det hittas i april. Allt är det i juni.
Huvudet, och det som gör att man minns rundan
Någon gång under natten kommer en stund då benen protesterar och det känns meningslöst. Det gör det för alla. Det som hjälper är att inte tänka på 315 kilometer utan på nästa depå, och att veta i förväg att svackan går över. Ju mindre dramatiskt du tolkar en tung timme, desto kortare blir den.
Och sedan är det ju också en upplevelse. Soluppgången över sjön, kaffet i en depå klockan halv fyra på natten, samtalet med någon du aldrig träffat och känslan när Motala dyker upp. Det behöver inte gå fort för att vara värt det.
Vill du ha hjälp med cykeln, positionen eller packningen är verkstaden i Årsta öppen hela våren. Vi cyklar själva, och vi vet vad som brukar gå sönder vid trettio mil.
